Libyan Investment Authority (LIA), en suverän fond med frysta tillgångar i Belgien, har lämnat in ett klagomål mot prins Laurent, kungens bror, med påstående om att “handla med inflytande”, “utpressning” och “bedrägeri”.
LIA:s klagomål och rättsliga åtgärder:
Advokaterna som representerar LIA höll en presskonferens i Bryssel, där de meddelade att de hade lämnat in ett klagomål med civilrättslig talan mot prins Laurent. Denna typ av klagomål involverar direkt en undersökningsdomare, som ansvarar för att bedöma de fakta som presenteras. LIA anklagar prins Laurent för att ha ägnat sig åt “påverkanshandel”, “utpressning” och “bedrägeri”. Anklagelserna härrör från LIA:s påstående att prinsen försökte utnyttja sitt inflytande för att störa de rättsliga förfarandena mellan dem i Belgien.
Bakgrund till tvisten:
Klagomålet som lämnats in av LIA är en del av en bredare juridisk konflikt mellan den libyska staten och en upplöst ideell organisation kopplad till prins Laurent, kallad GSDT. Föreningen hade tidigare vunnit flera juridiska segrar i belgiska domstolar efter att ett kontraktsbrott inträffade 2008. Kontraktet, undertecknat under Gaddafiregimen, syftade till att återbeskoga den libyska kusten, men Libyen har konsekvent vägrat att uppfylla sina ekonomiska åtaganden. Som ett resultat av detta har skulden till Prinsens ASBL ackumulerats till nästan 70 miljoner euro i dag.
Prins Laurents inblandning:
LIA hävdar att prins Laurent försökte störa de pågående rättsliga förfarandena som har pågått sedan 2015. En annan utredning om “penningtvätt” och “förtroendebrott” pågår fortfarande, med domare Michel Claise som övervakar fallet. Det belgiska rättssystemet syftar till att avgöra om de medel som deponerats i Belgien av den tidigare libyska regimen har kriminellt ursprung. Dessutom undersöker de frigörandet av över 2,7 miljarder euro i räntor som genererats av dessa frysta medel mellan 2012 och 2017. FN, som ansvarar för frysningen av libyska tillgångar, hade förklarat att frisläppandet av dessa medel inte överensstämde 2018.
Konsekvenser för den belgiska kungafamiljen och rättsväsendet:
De advokater som representerar LIA uttrycker sin övertygelse om att detta fall kan få långtgående konsekvenser för den belgiska kungafamiljen och väcker oro över det belgiska rättssystemets oberoende. De hävdar att de har övertygande bevis för att prins Laurent, som en offentlig tjänsteman, utnyttjade sin status genom att försöka påverka det brottsliga förfarandet mot LIA och dess VD. Ett bevis som lämnats till undersökningsdomaren är ett brev från den libyska utrikesministern till sin belgiska motsvarighet, där det framgår att den libyska ambassadören i Bryssel kallades till det kungliga slottet. Försvaret hävdar att detta möte var ett försök att förhandla om att anklagelserna mot LIA skulle avskaffas i utbyte mot att reglera beloppet till GSDT. Sådan inblandning från Kungliga slottet skulle enligt LIA:s advokater vara mycket problematisk.
Prins Laurents svar:
Prins Laurent, som svar på anklagelserna, uttryckte avgång i en intervju med Het Laatste Nieuws. Han anser att situationen är absurd och kokar ner till Libyens vägran att betala tillbaka de 50 miljoner euro som hans ASBL är skyldig.
Det klagomål som LIA lämnat in mot prins Laurent med påstående om “handel med inflytande”, “utpressning” och “bedrägeri” sätter den pågående rättsliga tvisten mellan den libyska suveräna fonden och en före detta ideell organisation associerad med prinsen i rampljuset. Resultatet av detta ärende har potential att påverka den belgiska kungafamiljen och väcka frågor om det belgiska rättssystemets oberoende.
