Bolånetaket, som infördes av Finansinspektionen 2010, innebär att en bostadsköpare endast får ett bostadslån på högst 85 procent av bostadens värde.
De återstående 15 procenten måste köparen antingen ha sparat, få hjälp med av välbeställda föräldrar, eller finansiera med hjälp av ett dyrt blancolån.
Så när Jesper Eliason och Johan Lanner flyttade från Göteborg till Stockholm växte idén om att det måste finnas ett steg mellan att hyra och att köpa en bostad. De grundade tillsammans bolaget Bodil.
– I dag finns två typer av boende, det hyrda eller det ägda. Men borde man inte kunna skapa ett steg emellan och göra det lättare för folk att gå från det hyrda till det ägda boendet. Det var själva grundtanken, berättar Eliason, nu vd för bolaget Bodil.
Svaret blev hyrköp av bostäder. En köpare börjar som hyresgäst för att efter ett antal år köpa loss bostaden.
– Du behåller det som är tryggheten med ett hyrt boende, det vill säga besittningsskydd och att man har tre månaders uppsägningstid, säger Eliason.
Kunderna hyr, men syftet är att de inom tre till tio år ska de köpa loss villan eller radhuset. Hyran sätts enligt bruksvärdesprincipen, precis som en vanlig hyresrätt.
Men då det handlar om radhus eller villor blir hyran i många fall hög.
– Ja, men att hyra ett radhus eller en villa är generellt sett dyrare än att hyra en lägenhet. De är större, har kanske flera badrum, en uppfart, tvättstuga och en trägård, säger Eliason
– Men det är reglerat på samma sätt – det ska vara bruksvärdeshyra. När vi sätter hyran så är den specifik för varje objekt och då gör vi bedömningen av vad som är bruksvärdeshyran för varje enskild bostad.
Bruksvärdeshyra utgår från vad hyran är för likvädriga bostäder. Finns det verkligen så många objekt som ni kan mäta mot?
– På radhussidan finns det en hel del objekt som det går att jämföra mot. Det är lite mindre på villor, medger Eliason.
Vad är målgruppen?
– Ungefär 70 procent är i åldrarna 30–44 år – unga vuxna. Av dessa har ungefär 65 procent barn. Så det är unga barnfamiljer som i dag tenderar att bo i hyresrätt. Familjen har växt och så vill man ta steget till en villa eller radhus.
Med tanke på att man ska betala en rätt hög hyra, el och VA samt spara till kontantinsatsen så är det väl människor med hyggligt stora inkomster, men inte pengar till kontantinsatsen?
– Det är exakt vad det handlar om. Man har hyggliga inkomster, men har kanske inte fått hjälp hemifrån och har inte kunnat spara ihop till kontantinsatsen själv. Det är där vi kan komma in, säger Johan Lanner, i dag Bodils ekonomichef.
Men får de fortsätta att hyra om de inte köper loss huset?
– Ja, de har all rätt att bo kvar. De har möjligheten att köpa men de är inte på något sätt tvingade, svarar Lanner.
Men syftet är att de ska köpa loss?
– Ja, det är alltid ett glasklart syfte och därför läggs kundernas sparplaner inte upp på längre än tio år, svarar Lanner.
När en tänkbar kund kontaktar Bodil får de en ”husbudget”. Företaget går igenom familjens ekonomi – de kräver att minst en i hushållet har en fast inkomst – och därefter lägger de upp en budget med en sparplan tillsammans med kunden.
– De får en indikation på ungefär vilken prisnivå de kan leta efter utifrån deras individuella ekonomi, säger Eliason.
Därefter är det upp till kunden att leta efter ett lämpligt hus. När de väl har hittat det så är det Bodil som sköter kontakten med mäklare, budgivning och besiktning.
Vilket ansvar har ni under hyrestiden?
– Det är precis som en vanlig fastighetsägare. Förenklat kan man säga att vi står för allt som är bärande konstruktion. Till exempel om taket behöver repareras eller fasaden och fönster fixas så är det vi så sköter det.
– Kunderna tar hand om trädgården och ytskikt inomhus.
Om huset stiger i värde under hyrtiden får kunden vara med och dela på värdeökningen i förhållande till hur mycket kunden har sparat.
– Det sker i praktiken genom att kunden får en rabatt i förhållande till sparandet när man köper loss huset, förklarar Eliason.
Utgångspunkten är att kunden köper för gällande marknadsvärdet. Det sätter Bodil till vad företaget gett för huset uppräknat med ett bostadsindex. Rabatten dras sedan från det priset.
Skulle däremot huset falla i värde måste kunden förbinda sig att köpa loss det för det pris som Bodil gav.
Den gräns för vad en kund klarar sätts av Bodil och det går inte att förhandla fram en högre summa.
– Vi säger att det här är maxgränsen för vad vi kan göra ett hyrköp på, säger Lanner.
– Därefter får kunden, om denne vill, sänka gränsen, tillägger han.
Och vad händer om kunden hoppar av och vill flytta?
– Om kunden säger att den inte vill köpa loss huset, att familjen inte trivs där, då är det bara att säga upp avtalet, som ett vanligt hyreskontrakt, avslutar Jesper Eliason.
