Efter en serie rapporter om misstänkta drönare nära svenska kärnkraftverk inleddes en utredning där Säkerhetspolisen och den öppna polisen granskade till slut över 200 händelser. Av dessa var drygt tio vid olika skyddsobjekt.
Nu har utredningen lagts ned. Vice chefsåklagaren vid Riksenheten för säkerhetsmål, Hans Ihrman, beslutade i tisdags att avsluta arbetet:
– Syftet är ju att utreda vem eller vilka som kan misstänkas ligga bakom brottet, men nu kom jag till en punkt där jag inte kan förvänta mig att det ska finnas några ytterligare utredningsåtgärder som kan leda längre.
– Ärendet är avslutat.
Enligt Hans Ihrman har det ”troligtvis” förekommit drönarflygningar vid några av de omkring 200 inrapporterade händelserna. Ett par av dem har flugit över skyddsområden vid kärnkraftverk.
Möjliga observationer gjordes vid Ringhals kärnkraftverk söder om Göteborg, vid Barsebäcks nedlagda kärnkraftverk norr om Malmö, Forsmarks kärnkraftverk i Uppland och Oskarshamns kärnkraftverk.
Hans Ihrman vill inte säga vilka av dessa som bedömts som drönare. Han säger dock att det fortfarande inte finns några tecken som tyder på att dessa ska ha genomförts av främmande makt.
Också kommenderingschefen kring drönarutredningarna, Per Engström vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa, säger att det inte finns något som pekar ut vem som kan ha flugit eventuella drönare vid kärnkraftverken.
– Inget pekar på främmande makt och vi är inte helt övertygade om att det alltid rörde sig om drönare, säger han.
En rysk medborgare som greps vid Drottningholms slott sedan han flugit en drönare inom skyddsområdet kring slottet släpptes snart.
– Vad jag vet var han där i syfte att göra en broschyr av attraktiva resmål inom Sverige och jobbade för ett företag som gör detta. Han var omedveten om att det var ett skyddsobjekt.
Per Engström säger att det pågår en diskussion om hur Sverige ska kunna bli bättre när det gäller att identifiera eventuella drönare nära skyddsobjekt.
– Det gäller framför allt vilka tekniska installationer som ska finnas vid skyddsobjekten och titta på de olika typerna av kränkningar som gjorts för att få en tydligare bild av vilken bevisföring som krävs. Där har några av kärnkraftverken redan börjat installera sådana system.
Per Engström säger att han tror att alla som har ett skyddsobjekt – till exempel känsliga hamnar, flygplatser och liknande – måste ta ett större ansvar.
– Ungefär som att man måste ha skyddsvakter i dag så kommer vi antagligen att kräva att man måste ha en viss typ av teknisk installation i framtiden. Så att vi ska slippa lägga resurser på att i efterhand försöka komma fram till vad det var. Den tekniken finns i form av kameror och radar.
Under fredagen drabbades den svenska marinen av samma anstormning som polisen gjort i samband med att de första drönarrapporterna blev kända. Polisen fick då in över 200 vittnesrapporter, varav få sedan visade sig vara drönare.
Det var i torsdags som marinens säkerhetschef Anders Engqvist i en intervju med tidningen Skärgården sa att ”vi är jätteintresserade av tips från allmänheten” och överbefälhavare Micael Bydén sedan uppmanade svenskarna att ”rapportera det som avviker”.
Och återigen hörsammade den svenska befolkningen en uppmaning om att rapportera in sådant man sett men inte förstått:
– Det blev ett enormt tryck på SOS Alarm, marinen och de militära regionerna. Vi är helt nerringda, säger Rebecca Landgren till TT.
Landgren berättar att personalen nu jobbar övertid med att ta hand om alla tips som har kommit in.
Men Rebecca Landgren säger att uppmaningen inte har något med den rådande situationen i Ukraina att göra utan istället är en återkommande kampanj där marinen går ut och ber boende i skärgården att vara uppmärksamma:
– Ett citat blev taget ur sitt sammanhang. Människor kan ha fått uppfattningen att det här hänger ihop med den säkerhetspolitiska situationen, vilket det inte gör, säger Rebecca Landgren till TT.
