I tisdags sa statsminister Magdalena Andersson att en svensk medlemsansökan till Nato ytterligare skulle destabilisera läget. Uttalandet väckte starka reaktioner, både i Finland och på hemmaplan. Under onsdagen svarade Andersson på kritiken i en intervju med DN:
– Sverige har alltid rätt att välja vår säkerhetspolitiska linje. Nu är det min bedömning att det är bäst för Sveriges säkerhet att vi är förutsägbara i det här läget, sa hon.
Moderatledaren Ulf Kristersson var en av de som reagerade.
– Det är ett väldigt olyckligt sätt att uttrycka sig. Att Sverige i princip inte kan fatta ett självständigt beslut, att det skulle destabilisera vår region. Det är att i praktiken säga att det Finland nu gör är riskabelt, säger han.
Han betonar vikten av att en Natodiskussion bör hanteras i samförstånd med Finland för att om det är möjligt fatta gemensamma beslut.
– Jag upplever att det är något våra finska vänner både på den socialdemokratiska och på den borgerliga kanten eftersträvar. Jag tror att det handlar om att Socialdemokraterna inte vill diskutera Nato, men det här är inte en socialdemokratisk process. Det här måste vara en svensk process, säger han.
På frågan om risken för en rysk reaktion säger Kristersson att ingen vet hur Ryssland nu tänker.
– Att vi lever i en hotfull och riskabel värld just nu är uppenbart. Det gäller inte minst de länder som står oskyddade av andra allianser. Det är en helt ny säkerhetspolitisk situation, då ska man fatta kloka beslut i rätt tid, i rätt ordning och på rätt sätt. Men man måste också inse, precis som Sanna Marin (Finlands statsminister, reds anm) säger, att inte fatta ett beslut är också ett beslut.
Enligt försvarsexperter är den farligaste tiden den mellan ett beslut och status som fullvärdig medlem i Nato. Hur skulle Sverige hantera det anser du?
– Det är en av de aspekter man måste väga in. Därför måste man ha en tät dialog med andra länder om hur vägen och beslutsfattandet ska se ut, säger moderatledaren.
Sverigedemokraterna – som tidigare sagt nej till ett medlemskap men ja till en Nato-option –är beredda att ompröva sin syn. Men även om SD hade ändrat position och Ulf Kristersson hade haft regeringsmakten hade det inte påverkat honom just nu, säger han.
– För stunden nöjer jag med att säga att målet för varje säkerhetspolitiskt ställningstagande måste vara bred förankring i politiken och hos svenska folket. Det gäller varje ställningstagande. Att hitta en bred politisk enighet om det här vägleder mig. Men det betyder också att Socialdemokraterna måste samspela.
Regeringen meddelade häromdagen att det förvärrade säkerhetsläget kräver en ny analys för Sveriges del. Vad den ska omfatta och när den ska vara klar är oklart. Moderaterna vill att analysen också ska hantera Natofrågan.
Vad vill Moderaterna i det här läget, en Nato-option eller skicka in en ansökan nu?
– En option tycker redan riksdagen. Nu handlar det om att göra samma process som Finland. Att se över våra säkerhetspolitiska ställningstaganden, inklusive allianserna och fatta ett beslut om vad som ligger i vårt intresse. Att Moderaterna allmänt är för Nato är välkänt, men hur vi gemensamt kan agera med Finland i det här läget kräver ett seriöst svar. Det svaret kan man inte ge innan man diskuterat saken på djupet.
Du har i dag inget svar på när du anser att det är en rimlig tidpunkt att skicka in en ansökan?
– Det tror jag ingen kan svara på just nu. Även den frågan skulle jag vilja ha bred nationell enighet om. Och enighet med Finland. Jag ställer inga ultimatum.
Moderaterna har efter intervjun återkommit till DN för att förtydliga att Ulf Kristersson vill att en ansökan ska skickas in ”så fort som möjligt”, men att ingen kan svara på exakt när.
På fredagen utlovade regeringen höjda försvarsanslag till två procent av BNP. Moderaterna välkomnar beskedet men har flera invändningar.
– Att säga det utan någon tidplan är inte trovärdigt. Vi har varit tydliga med att vi måste nå 2 procent-målet senast 2025. Att samtidigt föreslå höjda skatter när många familjer redan går på knäna är orimligt. Försvar, polis och rättsväsende måste prioriteras kommande mandatperioder. Då får man hålla igen på andra utgifter.
