Den syntetiska drogen 3-CMC \u2013 eller kristall \u2013 \u00e4r en s\u00e5 kallad upp\u00e5tdrog. Den beskrivs ha en amfetaminliknande effekt som genererar eufori och hallucinationer \u2013 men den orsakar ocks\u00e5 psykoser, krampanfall och hj\u00e4rnskador.<\/p>\n\n\n\n
Lennart Karlsson, polis och ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska narkotikapolisf\u00f6reningen, ber\u00e4ttar att det finns m\u00e5nga liknande syntetiska droger men att kristall \u00e4r ovanligt popul\u00e4r. Den brukas fr\u00e4mst av personer under 35 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ofta \u00e4r det s\u00e5 att en ny drog kommer och sprider sig f\u00f6r att sedan f\u00f6rsvinna. Men 3-CMC har bitit sig fast p\u00e5 ett s\u00e4tt som andra liknande droger inte gjort, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n
Den tillh\u00f6r gruppen designerdroger som kringg\u00e5r narkotikaklassning genom att g\u00f6ra sm\u00e5 \u00e4ndringar av den kemiska sammans\u00e4ttningen. Sedan 2019 \u00e4r den dock narkotikaklassad i Sverige, liknande droger har d\u00e5 ofta minskat i popularitet. I fallet med kristall verkar det vara tv\u00e4rtom. M\u00e4ngden som polisen hittade i sina beslag var 2022 n\u00e4stan 20 g\u00e5nger s\u00e5 stora som 2019.<\/p>\n\n\n\n
Lennart Karlsson vittnar om<\/strong> ett s\u00e4rskilt starkt f\u00e4ste i st\u00e4der i Mellansverige. Ett str\u00e5k som str\u00e4cker sig fr\u00e5n G\u00e4vle till Link\u00f6ping, d\u00e4r polisen \u00e4r medveten om att ungdomar har haft stora fester med betydande m\u00e4ngder 3-CMC. Flera lokala medier har rapporterat om utvecklingen. Trenden pekar p\u00e5 en \u00f6kad spridning \u00e4ven i \u00f6vriga landet, enligt polisens nationella operativa avdelning (NOA).<\/p>\n\n\n\n \u2013 Inom polisen \u00e4r vi duktiga p\u00e5 att uppt\u00e4cka nya substanser. Det \u00e4r dock sv\u00e5rt att f\u00f6rutse hur popul\u00e4ra de kommer att bli och vad det \u00e4r som styr det, s\u00e4ger Lennart Karlsson.<\/p>\n\n\n\n I Ljusdals kommun i G\u00e4vleborgs l\u00e4n \u00e4r 3-CMC den vanligaste drogen som polisen st\u00f6ter p\u00e5, enligt kommunpolisen Kristoffer Halvarsson. Nu p\u00e5g\u00e5r informationsarbete f\u00f6r att g\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrar uppm\u00e4rksamma p\u00e5 utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det h\u00e4r \u00e4r l\u00e5ngt mycket vanligare \u00e4n kokain, som vi st\u00f6ter p\u00e5 ett par g\u00e5nger om \u00e5ret. Det h\u00e4r skulle jag s\u00e4ga att vi m\u00f6ter ett par g\u00e5nger i veckan. Vi hittar oftare 3-CMC \u00e4n alla andra droger p\u00e5 dem vi testar, s\u00e4ger Kristoffer Halvarsson.<\/p>\n\n\n\n Den yngsta som kommit i kontakt med beroendecentrum i Ljusdal f\u00f6r anv\u00e4ndande av 3-CMC har varit 13 \u00e5r. Spridningen av drogen beskrivs ha g\u00e5tt relativt fort av personal p\u00e5 beroendecentrum.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det b\u00f6rjade spridas mer under pandemin p\u00e5 ungdomars biltr\u00e4ffar utomhus. D\u00e5 b\u00f6rjade vi bli varse om att de som anv\u00e4nde blev fler och var yngre \u00e4n tidigare, s\u00e4ger Kristoffer Halvarsson.<\/p>\n\n\n\n Dessa kemiska substanser tillverkas vanligtvis i Central- och \u00d6steuropa, mer specifik \u00f6ver drogens v\u00e4g in i Sverige kan inte Lennart Karlsson vara. Polisen har ingen information om att ett labb skulle finnas i Sverige. Drogen har fr\u00e4mst spridits p\u00e5 n\u00e4tet och marknadsf\u00f6rs ibland som laglig, den levereras oftast via post.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r drogen f\u00e5tt f\u00e4ste<\/strong> i vissa delar av landet, kan han inte heller f\u00f6rklara. Samtidigt \u00e4r det inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som polisen ser just lokala utbrott. I perioder under 2000-talet brukades preparatet GHB s\u00e4rskilt i V\u00e4stra G\u00f6taland och delar av Norrlandskusten. Efter ett tag avtog anv\u00e4ndandet av drogen som ursprungligen anv\u00e4nts som narkosmedel.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Historiskt s\u00e5 \u00e4r de traditionella typerna som drar det l\u00e4ngsta str\u00e5t i slut\u00e4ndan. Kristall anv\u00e4nds fr\u00e4mst av yngre. N\u00e4r den gruppen uppt\u00e4cker att det \u00e4r farligt och hypen g\u00e5r fr\u00e5n positiv till negativ, s\u00e5 brukar det vara f\u00f6rsta tecknet p\u00e5 att drogen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut, s\u00e4ger Lennart Karlsson.<\/p>\n\n\n\n Han p\u00e5pekar ocks\u00e5 att lokalpolis jobbar aktivt med fr\u00e5gan. P\u00e5 nationell niv\u00e5 p\u00e5g\u00e5r inget s\u00e5dant arbete.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi jobbar inte preparatorienterat, utan vi jobbar mer \u00e4rendeinriktat. Fokus ligger ofta p\u00e5 grupperingar eller fokusomr\u00e5den och sen tar vi det som kommer i v\u00e5r v\u00e4g, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n