{"id":4110,"date":"2022-02-22T18:08:14","date_gmt":"2022-02-22T18:08:14","guid":{"rendered":"http:\/\/fokuset.se\/?p=4110"},"modified":"2022-02-22T18:08:14","modified_gmt":"2022-02-22T18:08:14","slug":"ukrainakonflikten-pa-fem-minuter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/2022\/02\/22\/ukrainakonflikten-pa-fem-minuter\/","title":{"rendered":"Ukrainakonflikten p\u00e5 fem minuter"},"content":{"rendered":"\n<p>Ryssland och Ukraina har en gemensam historia, s\u00e5v\u00e4l i n\u00e4rtid som l\u00e4ngre tillbaka. De folk och l\u00e4nder som utvecklats till Ryssland och Ukraina har sitt ursprung i Kiev och riket som uppstod d\u00e4r p\u00e5 900-talet.<\/p>\n\n\n\n<p>Tusen \u00e5r av historia senare ingick s\u00e5v\u00e4l Ryssland som Ukraina i Sovjetunionen, Ukraina endast \u00f6verskuggat av Ryssland i form av makt och yta inom unionen. 1954, 300 \u00e5r efter f\u00f6rdraget i Perejaslav d\u00e5 delar av nuvarande Ukraina svor trohet till Ryssland, gav Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov bort Krimhalv\u00f6n till Ukraina fr\u00e5n Ryssland. 1991 kollapsade Sovjetunionen varp\u00e5 Ukraina och Ryssland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndiga nationer.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4nda sedan sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten har Ukraina, Europas n\u00e4st st\u00f6rsta land till ytan, vacklat mellan att n\u00e4rma sig EU och att n\u00e4rma sig Ryssland \u2013 det politiska styret ofta p\u00e5hejat av en splittrad befolkning. 2014 br\u00f6t d\u00f6dliga protester, med centrum p\u00e5 Sj\u00e4lvst\u00e4ndighetstorget (Majdan) i Kiev, ut mot den Rysslandsv\u00e4nlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Janukovytj flydde till slut landet och under hans eftertr\u00e4dare n\u00e4rmade sig Ukraina EU.<\/p>\n\n\n\n<p>Under den tidiga v\u00e5ren 2014 annekterade Ryssland Krim i strid med internationell r\u00e4tt, och gick in med styrkor i regionen Donbass i \u00f6stra Ukraina. Delar av l\u00e4nen Donetsk och Luhansk styrs i dag av ryskst\u00f6dda separatister med n\u00e4ra ekonomiska och milit\u00e4ra band till Moskva. 21 februari i \u00e5r f\u00f6rklarade Rysslands president Vladimir Putin Luhansk och Donetsk som sj\u00e4lvst\u00e4ndiga territorier och beordrade in &#8220;fredsbevarande styrkor&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gon l\u00e4ttbegriplig och helt\u00e4ckande punktlista \u00f6ver varf\u00f6r Putin och Ryssland nu antar en kraftigt aggressiv framtoning gentemot Ukraina finns inte.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som h\u00e4nder nu \u00e4r i m\u00e5nga avseenden en forts\u00e4ttning av konflikten som p\u00e5g\u00e5tt sedan 2014, en konflikt som hittills kr\u00e4vt omkring 15&nbsp;000 m\u00e4nniskors liv.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 R\u00e5 milit\u00e4rmakt \u00e4r tillbaka i Europa. Det f\u00e5r vi leva med fram\u00f6ver, s\u00e4ger Johan Norberg, forskningsledare p\u00e5 Totalf\u00f6rsvarets forskningsinstitut (FOI) i en intervju med TT.<\/p>\n\n\n\n<p>Under 2021 och 2022 mobiliserade Ryssland i olika v\u00e5gor stridsfordon, artilleri och \u00f6ver 100&nbsp;000 soldater till gr\u00e4nsomr\u00e5det mot Ukraina. Strax f\u00f6re jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle inneb\u00e4ra att USA och Nato m\u00e5ste dra sig tillbaka fr\u00e5n samtliga l\u00e4nder som ingick i det tidigare \u00f6stblocket. Ryssland kr\u00e4vde samtidigt att varken Ukraina eller andra l\u00e4nder till\u00e5ts ansluta sig till den v\u00e4stliga milit\u00e4ralliansen. V\u00e4stmakterna har avf\u00e4rdat kraven som orimliga.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00f6gst os\u00e4kert. Konflikten har som sagt historiska kopplingar men hur det hela slutar beror p\u00e5 en l\u00e5ng rad sammanl\u00e4nkade faktorer.<\/p>\n\n\n\n<p>Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum f\u00f6r \u00d6steuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, s\u00e4ger att &#8220;Ukraina till varje pris kommer att f\u00f6rs\u00f6ka se till att det inte utbryter nya strider&#8221; n\u00e4r de ryska styrkorna r\u00f6r sig in \u00f6ver gr\u00e4nsen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Ukraina kommer att reagera p\u00e5 det som en aggression att Ryssland g\u00e5r in med ytterligare trupp p\u00e5 ukrainskt territorium. Det \u00e4r en upptrappning av konflikten, men det \u00e4r inte s\u00e4kert att Ukraina kommer att bem\u00f6ta det milit\u00e4rt, det skulle ge Ryssland den anledning till angrepp som man letar efter, s\u00e4ger han till TT och forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Jag ser tv\u00e5 v\u00e4gar fram\u00e5t, dels att Ryssland skickar in styrkor i rebellomr\u00e5dena f\u00f6r att frysa konflikten, dels att Ryssland anv\u00e4nder Donetsk och Luhansk som en grund f\u00f6r att anfalla andra delar av Ukraina.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.gp.se\/nyheter\/v%C3%A4rlden\/ukrainakonflikten-p%C3%A5-fem-minuter-1.66419566\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">K\u00e4lla<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ryssland och Ukraina har en gemensam historia, s\u00e5v\u00e4l i n\u00e4rtid som l\u00e4ngre tillbaka. De folk och l\u00e4nder som utvecklats till Ryssland och Ukraina har sitt ursprung i Kiev och riket som uppstod d\u00e4r p\u00e5 900-talet. Tusen \u00e5r av historia senare ingick s\u00e5v\u00e4l Ryssland som Ukraina i Sovjetunionen, Ukraina endast \u00f6verskuggat av Ryssland i form av<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4112,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[21,22],"class_list":{"0":"post-4110","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlds-nyheter","8":"tag-ryssland","9":"tag-ukraina"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4110","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4110"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4110\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4113,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4110\/revisions\/4113"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4112"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4110"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4110"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fokuset.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4110"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}