Nato:s generalsekreterare Mark Rutte har tydligt avvisat förslag om att EU ska utveckla ett självständigt försvar oberoende av USA, med betoning på alliansens enhet. Uttalandet kommer mitt i debatter om transatlantiska relationer efter Natos toppmöte i Haag 2025, där nya försvarsutgiftsmål på fem procent av BNP sattes till 2035. Detta understryker spänningar kring Europas militära framtid och USA:s roll.
Den 26 december 2025 förklarade Nato-chefen Mark Rutte i Bryssel att krav på EU:s försvar självständighet från USA är orealistiska och skadliga för alliansen. Uttalandet riktar sig mot röster inom EU som efterlyser större självständighet, särskilt efter Natos toppmöte i Haag i juni 2025. Rutte betonade att Nato förblir kärnan i Europas säkerhet, med USA som oumbärlig partner.
Rutte betonar Natos enhet mot EU-ambitioner
Enligt rapporter från Euronews avvisar Mark Rutte kategoriskt idéer om ett EU-försvar som minskar beroendet av USA, och kallar det för en farlig illusion. Detta sker i samband med pågående diskussioner om Europas militära kapacitet efter Rysslands aggressioner och osäkerhet kring USA:s engagemang. Rutte framhöll att splittring mellan EU och Nato skulle försvaga båda organisationerna.
Som rapporterats av TVP World i en analys av Natos toppmöte i Haag 2025, nåddes en landmärkesöverenskommelse om att höja försvarsutgifterna till fem procent av BNP fram till 2035, sett som en diplomatisk seger för USA:s president Donald Trump. Överenskommelsen signalerar en ny fas i Europas militära upprustning men väcker frågor om balansen mellan enhet och självständighet.
Historisk kontext för Nato-EU-samarbete
Nato och EU har sedan 2016 stärkt sitt samarbete i områden som hybridhot, cybersäkerhet och försvarsförmågor, enligt Nato:s officiella webbplats. Gemensamma medlemmar som Belgien, Frankrike och Tyskland utgör 23 av Natos 32 medlemmar, vilket underlättar koordinering. I januari 2025 deltog Natos generalsekreterare i EU-kommissionens möten för att diskutera försvarsberedskap.
Den 3 februari 2025 anslöt sig Nato-chefen till ett informellt EU-ledarmöte för att behandla europeiskt försvar, rapporterar Nato. Tidigare rapporter från Centre for European Reform pekar på behovet av en “europeisk pelare” inom Nato, inklusive länder som Norge och Storbritannien utanför EU, för att hantera kapacitetsbrister utan USA.
Toppmötet i Haag som vändpunkt
Vid Natos toppmöte i Haag den 24–25 juni 2025 lovade Europa ökad försvarsbudget i utbyte mot USA:s åtagande om artikel 5, enligt Institute for National Security Studies. Detta sågs som en omedelbar framgång men med utmaningar för implementering, inklusive EU:s ReArm Europe-plan på 800 miljarder euro, senare omdöpt till Readiness 2030.
Europas Nato-medlemmar hade över två miljoner soldater 2024 jämfört med USA:s 1,3 miljoner, noterar Centre for European Reform, men koordinering saknas. Ryssland ökade sin aktiva personal till 1,5 miljoner via dekret i september 2024, vilket accentuerar behovet av enad strategi.
Utmaningar och framsteg i transatlantiska relationer
INSS rapporterar att Haag-mötet stärkte alliansen kortsiktigt men att Europas väg mot säkerhet självständighet möter hinder, som bristande koordinering mellan länder. EU agerar koordinator, med planer som Readiness 2030 för att möta Trumps krav på 3,5 procent BNP i utgifter. Sverige föreslår lagändringar för bättre Nato- och EU-samarbete från juli 2026, enligt Regeringen.se.
Försvarsmakten noterar ett里程stenavtal med USA:s European Command i Stockholm den 3 juni 2025, som konkretiserar bilateralt försvarssamarbete. Detta inkluderar infrastrukturplanering och fler avtal planerade till årsslutet, enligt generalmajor Pekkari.
Mark Ruttes avvisande av EU:s försvar självständighet från USA understryker Natos centrala roll i europeisk säkerhet. Toppmötet i Haag 2025 och pågående samarbeten mellan organisationerna pekar på fortsatt transatlantisk enhet trots interna debatter om framtidens militära struktur.
