En ny utredning föreslår att utlänningar ska behöva bo i Sverige i åtta år innan de kan ansöka om svenskt medborgarskap – eller tio år i de mest extrema fallen. Domare Kirsi Laakso Utvik, som lett utredningen om strängare regler för medborgarskap, presenterade sin rapport på tisdagen.
Huvudpunkter i förslaget
Utredningen rekommenderar att förlänga kravet på boendetid från de nuvarande fem åren till åtta år i standardfall. Dock föreslås vissa undantag för grupper som skyddas av internationella regler. Till exempel bör flyktingar kunna ansöka efter sju år och statslösa efter fem år.
Partner till svenska medborgare
För partners till svenska medborgare föreslås en väntetid på sju år, förutsatt att de bott med eller varit gifta med sin svenska partner i minst fem år, och att den svenska partnern varit medborgare i minst fem år. Detta är en ökning jämfört med de nuvarande tre åren (fyra år i praktiken för medborgare utanför EU).
Längre väntetid för identitetslöshet
Personer som inte kan bevisa sin identitet kommer att möta den längsta väntetiden, tio år.
Strängare krav på levnadssätt och självförsörjning
Laakso Utvik föreslår också skärpta krav på att medborgarskapssökande ska ha haft ett “hederligt levnadssätt”. För närvarande krävs att sökande inte har skulder eller begått brott, men de kan ansöka efter viss tid. Utredningen föreslår att denna tid förlängs.
Läs också: Saab tecknar radarorder värd 340 miljoner kronor för svenska marinen
Dessutom introduceras ett krav på självförsörjning, som ska motsvara minst 6 186 kronor per månad för en vuxen utan barn, enligt dagens nivåer.
Migrationminister Johan Forssell: Stolthet över medborgarskap
Migrationminister Johan Forssell betonade vikten av att känna stolthet över att vara svensk medborgare. Han menar att detta uppnås genom att göra en insats. Regeringen och dess samarbetspartner Sverigedemokraterna ska nu analysera rapporten för att se om förslagen är tillräckligt omfattande.
Inga obligatoriska ceremonier eller lojalitetseden
Utredningen föreslår inte obligatoriska medborgarskapsceremonier eller lojalitetseder, då detta skulle innebära administrativt besvär och riskera motsatt effekt. Däremot föreslås utökningar av samhällskunskapstestet, inklusive ämnen som mediers roll i samhället och barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention.
Slutord
Utredningen markerar ett slut på en tid när svenskt medborgarskap delades ut utan större krav. Regeringen överväger nu hur dessa förslag kan implementeras för att stärka medborgarskapets värde och betydelse.
Denna artikel är ursprungligen publicerad på www.thelocal.se
