Liberal bastion? Oro över Sveriges hårdare tag mot gängkriminalitet

Sverige, som länge har stått för öppenhet och generös välfärd, genomför nu en snabb omarbetning av sina lagar, vilket väcker oro bland kritiker som menar att förändringarna går för långt och hotar rättsstatens principer.

Under de senaste två decennierna har landet gått från en av de lägsta till den högsta frekvensen av dödsskjutningar i Europa. Förra året dödades 55 personer i 363 skjutningar i ett land med 10 miljoner invånare, vilket ger flest dödsskjutningar per capita i Europa.

Efter valet 2022 har en högerregering tagit makten, med stöd av Sverigedemokraterna som gick till val på löften om att bekämpa gängen och minska invandringen ytterligare. Den nya regeringen har infört eller föreslagit flera åtgärder, såsom anonymitet för vittnen, utökad elektronisk övervakning och skärpta straff. Polisen har även fått befogenhet att genomföra kroppsvisiteringar utan brottsmisstanke i så kallade trygghetszoner.

Justitieminister Gunnar Strömmer sade till Reuters: “Det råder ingen tvekan om att vi ändrar vissa balanspunkter i vårt system, eftersom verkligheten kräver det av oss. Samtidigt gör vi detta på ett väl genomtänkt sätt och i enlighet med rättsstatens principer.”

Flera människorättsorganisationer och oppositionella röster varnar för riskerna. John Stauffer, tillförordnad VD för Civil Rights Defenders, beskrev förändringarna som “den största förändringen i straffrätten vi har sett, kanske i modern tid.” Han påpekade att förtroendet för samhället och regeringen kan försvagas och att rättsstaten riskerar att undermineras.

Kontroversiella förslag

För att få fler att vittna mot gängmedlemmar föreslog regeringen i oktober en lag om anonyma vittnen från och med januari nästa år, trots kritik om att det kan påverka rätten till en rättvis rättegång. Lagrådet har uttryckt oro för att detta kan leda till svagare bevisning i domstolen.

Gudrun Nordborg, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, uttryckte oro över den samlade regeringens politik: “De leker med demokratin och visar ingen respekt för rättssäkerheten. Vi har byggt upp principer över lång tid som måste följas, som mänskliga rättigheter och konstitutionen, och här är vi nu på skakig mark.”

Polisen har även getts möjlighet att stoppa och visitera personer utan brottsmisstanke i trygghetszoner. Amnesty International och andra kritiker menar att detta kan leda till rasprofilering. Tidigare polisen Nadim Ghazale kommenterade: “Det kan skada förtroendet för polisen, och jag är rädd att det kommer göra mer skada än nytta.”

Justitieminister Strömmer avfärdade en del av kritiken som överdriven och hävdade att de flesta av dessa åtgärder redan testats i andra länder, såsom Danmark. “Min övertygelse är att det är nödvändigt att vi kraftfullt flyttar fram våra positioner på flera fronter samtidigt,” sade han.

Denna artikel är ursprungligen publicerad på reuters.com