Till den svenska självbilden hör att vi haft en självständig röst i världen.
Den svenska utrikespolitiken har varit internationalistisk och stundtals aktivistisk med fokus på folkrätt, nedrustning, demokrati och mänskliga rättigheter och inte sällan med kritik mot stormakters övergrepp mot dessa värden.
Speciellt för Socialdemokraterna är självbilden att Sverige är världsbäst på ståndaktig utrikespolitik där Olof Palme varit ledstjärnan med Sydafrika, Vietnam och Chile som stolta exempel.
Frågan är hur detta kommer att påverkas av ett Natomedlemskap.
Nära samarbete
– Jag tror att det absolut skulle kunna påverka svensk utrikespolitik. Om vi blir medlemmar i Nato, så förändras grundvalarna för säkerhetspolitiken principiellt. Sen kanske det praktiskt inte innebär så stor förändring, eftersom vi sen länge haft ett nära samarbete med Nato.
– Som alliansfri stat har vi varit mer autonoma och kunnat fatta mer självständiga beslut, men vi har också varit mer ensamma. Om vi blir medlemmar, så går den svenska utrikespolitiken från flexibilitet till mer förutsägbarhet, säger hon.
Men hur stor förändringen blir kommer också att bero på den säkerhetspolitiska situationen, framhåller Ekengren.
– Om det blir avspänning och säkerhetspolitiken inte står överst på dagordningen, så blir det lättare att fokusera på andra frågor, men annars så tror jag att det blir svårare att få fram den svenska rösten, säger hon.
Mer samordning
Den tidigare utrikesministern Margot Wallström, som numera lutar åt ett Natomedlemskap, är inte direkt orolig för att det kommer påverka svensk utrikespolitik
– Vi måste se till att det inte gör det, i alla fall så litet som möjligt. Vi måste bestämma oss för att fortsätta ha en egen utrikespolitik. Sen handlar det mycket om hur Nato utvecklas. Handlar det om demokratin i världen så blir det spännande att se hur Nato agerar, men blir det mer fokus på militär och vapenkontroll, då blir det mer samordning i Natokretsen.
– Men jag hoppas verkligen att vi ska fortsätta upprätthålla försvaret för folkrätten och internationella regler och demokrati, det vore ju förfärligt annars.
Den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt tror inte att ett medlemskap begränsar den svenska utrikespolitiken.
– Nej, knappast. Se på andra länder i Nato. EU har ju större betydelse i detta sammanhang, eftersom EU har en betydligt bredare ambition vad gäller utrikes- och säkerhetspolitik, säger han.
Vänliga påminnelser
– Alliansfriheten övergavs ju faktiskt när vi gick med i EU som ju är en politisk allians med gemensam utrikes- och säkerhetspolitik även om det har tagit tid innan detta faktum sjunkit in hos åtskilliga, säger Carl Bildt.
Margot Wallström medger att Sveriges arbete för kärnvapennedrustning inte underlättas med ett Natomedlemskap. Redan vårt samarbete med USA och Nato har visat det. Wallströms vilja att ratificera konventionen om förbud mot kärnvapen stötte på patrull efter “vänliga påminnelser” från USA om det olämpliga i det.
– Sen handlar det ju mycket om USA:s roll. Kommer Trump tillbaka så innebär det ju en kris för Nato. Man kan ju inte ha en galen lögnare som ledare för Nato, säger Margot Wallström.
Det brukar hänvisas till att Norge, som varit medlem i Nato sedan 1949, ändå kunnat ha en självständig roll i utrikespolitiken, bland annat som medlare i internationella konflikter.
Styr handlingsval
– Natomedlemskapet har inte inneburit några allvarliga begränsningar av norsk utrikespolitik. Men det har varit en underliggande premiss för all norsk utrikespolitik, den grundläggande förutsättningen, säger Halvard Leira, utrikespolitisk expert på Norges utrikespolitiska institut.
– Norskt Natomedlemskap påverkar hur vi tänker och vilka handlingsval vi har, det vore naivt att tro att det inte spelar någon roll, men det är samtidigt fel att säga att politiken hade varit så mycket annorlunda om vi inte varit medlemmar, säger han.
Frågan är om Sverige även som Natomedlem kommer att kunna kritisera till exempel USA eller Turkiet.
– Jag tror att man kanske kommer att framföra synpunkter men då i mer interna sammanhang. Vi kommer att få ett starkt nordiskt block som kan påverka Nato men det blir nog ett mer internt diplomatiskt arbete och att man tonar ned det utåtriktade, säger Ann-Marie Ekengren.
