Regeringen har efter lång betänketid bestämt sig för att ge grönt ljus för gruvbrytning i Kallak. Mycket litet tyder emellertid på att konflikten om gruvan, där mineral står mot rennäring och urfolksrättigheter, slutar där. I Studio DN berättar Emma Isberg om vad beslutet betyder – och vad som händer nu.
Detta är ett steg på vägen i en lång process. Innan vi går in på detaljer här, vilka steg återstår?
– Precis, det är ju inte bara att starta en gruva nu. En miljöprövning återstår. Det här fallet ska också upp i Mark- och miljödomstolen som ska ta ett beslut om en gruva är förenligt med olika miljöinstanser. Men näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson sade i går att det är mycket som pekar på är att det kan bli möjligt att öppna en gruva i Kallak.
Regeringen satte också upp en rad unika villkor, som näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson kallade dem. Vad handlar det om?
– Det är tolv villkor. Det är bland annat att gruvbolaget Beowulf Mining ska ersätta Jåhkågasska sameby för de merkostnader man får, till exempel när renar ska flyttas, eller om de måste sätta upp stängsel för att minimera olycksrisken för renarna i gruvområdet. Bolaget ska också återställa marken efter avslutad verksamhet. Andra villkor handlar om att området där gruvan ska ligga ska ta så lite mark i anspråk som möjligt, för att inte förstöra för mycket, och ha så liten påverkan på de flyttleder som renarna använder mellan vår och sommar. Bolaget ska också ha löpande samråd med berörda samebyar.
