Sent på måndagseftermiddagen klubbade riksdagen att Sverige ska skicka krigsmateriel till Ukraina. Stödet omfattar 5 000 pansarskott 86, 5 000 skyddsvästar, 5 000 hjälmar och 135 000 fältransoner. Samtidigt ges ett stöd på 500 miljoner kronor till Ukrainas försvar. Och ytterligare insatser utesluts inte.
– Ukrainas sak ska också vara vår, sa försvarsminister Peter Hultqvist, (S), under debatten.
På måndagskvällen, efter att den här intervjun gjordes, kom svaret från det ryska utrikesdepartementet: Länder som förser Ukraina med dödliga vapen ”kommer att hållas ansvariga” om dessa används mot ryska trupper, rapporterade nyhetsbyrån Interfax.
Peter Hultqvist anser att Ryssland under lång tid haft ett högt tonläge med en aggressiv retorik.
– De visar att de är beredda att använda militär makt för att uppnå politiska mål. Det här visar bara att enigheten i Europa, inom både EU och Nato, är oerhört avgörande och viktig. Om vi nu gör sanktioner, om vi nu reagerar på vad de gör gentemot Ukraina och när de hotar den europeiska säkerhetsordningen, så kan det inte vara någon grund för att vi ska förändra vår ståndpunkt eller inte att vi inte ska göra det vi gör. Det ryssarna gör är i grunden oacceptabelt och det är de som är ansvariga för hela den här situationen.
Den ryske presidenten Vladimir Putins uttalanden och agerande de senaste dagarna har tolkats som hot om kärnvapen. Peter Hultqvist vill inte ge sig in i några egna tolkningar. Regeringens syn på konflikten ligger fast, säger han.
– Det är Rysslands ansvar, det är de som satt igång det här. De har ingen hotbild emot sig. De har konstruerat den här situationen för att kunna motivera ett anfall gentemot Ukraina. Nu är det viktigt att det demokratiska Europa håller ihop och att vi håller ihop i den transatlantiska länken och visar enighet precis som vi har gjort nu, säger han.
Har säkerhetsläget förändrats för Sveriges del?
– Säkerhetsläget har i grunden förändrats genom att ryssarna har gjort en attack gentemot Ukraina och att det pågår ett krig i ett grannland till våra grannländer, det är 120 mil dit. Det är i närheten. Vi har också det förhållandet att de krävt en intressesfär där de ska kunna påverka länderna i närområdets säkerhetspolitiska val och beslut. Det är från vår utgångspunkt totalt oacceptabelt. Vår ståndpunkt är klargjord och tydlig och där står vi tillsammans med de andra länderna i EU och Nato, säger han.
Sverige och Finland ingår sedan länge i ett partnerskap med Nato. Med anledning av Rysslands anfall mot Ukraina har båda länderna fördjupat samarbetet med försvarsalliansen. Det rör utbyte av information, konsultationer och koordinerad verksamhet. Enligt regeringen ska det dock inte ses som något närmande till Nato. Statsminister Magdalena Andersson uttalade under söndagen att hennes bedömning i dagsläget är att det gagnar Sverige och det svenska folkets säkerhet bäst att inte ändra den säkerhetspolitiska linje vi har.
Under måndagens riksdagsdebatt krävde flera partier ytterligare satsningar på försvaret. Försvarsministern är tydlig med att mer måste göras. Förhandlingar pågår just nu mellan partierna i Försvarsberedningen. Peter Hultqvist vill inte föregå diskussionerna men säger att uthålligheten, tillgång till materiel och logistik, är en viktig fråga.
– Vi vill redan nu, till 2022, se om det går att göra tidigare satsningar av det som är planerat.
Försvarsmakten har vidtagit en rad åtgärder med anledning av omvärldsläget. Peter Hultqvist radar upp några exempel: fler flygningar, Gripen-plan har försetts med stridsladdade robotar och man genomför fler övningar.
– Vi hade en beredskapsövning här i helgen kopplat till högkvarteret. Det kommer också att göras andra redovisningar av både nationell övningsverksamhet och sånt vi gör tillsammans med andra länder. Det här går ut på att signalera att vi är beredda att stå upp för vår suveränitet och att vi på det sättet markerar att vi förstår det läge som är.
