– Va’ fan bitchar ni om?!
Det är fredagsmorgon på Hemvärnets stridsskola söder om Stockholm. Solen skiner och jargongen vid kaffeautomaten är därefter: livfull.
Putins aggressivitet under vintern, som kulminerade med invasionen av Ukraina förra veckan, har gjort svenska Hemvärnet – försvarsstyrkan för frivilliga – ovanligt eftertraktad.
Bara under januari månad landade 933 ansökningar hos Hemvärnet, en ökning med 156 procent jämfört med samma period i fjol, enligt Försvarsmakten.
Överlag har ovanligt många svenskar – främst män mellan 25 och 60 – hört av sig till Försvarsmakten med frågor om ”hur man kan hjälpa till i det osäkra läget”. Försvarsviljan är god.
På Hemvärnets stridsskola, i Salem sydväst om Stockholm, utbildas Hemvärnets pluton- och kompanichefer.
Ett 30-tal män och en kvinna övar inför krig under tio dagar. En fientlig stormakt i öst, kallad ”Jeltland”, är på väg att upprätta en militär basering på Gotland för att nå ”herravälde i Östersjön”, enligt Försvarsmaktens scenario.
Den ryska invasionen av Ukraina och den ökade hotbilden mot Sverige gör att övningarna hamnar kusligt nära verkligheten.
– Alla som är någorlunda bevandrade inom militärhistoria vet ju att det var så här det gick till när Tyskland invaderade Polen, säger Håkan Jönsson, en av skolans lärare, en kapten kommenderad från Livgardet i Stockholm.
– Jag har valt att stå i uniform med tanke på just den här situationen. Samma sak med de som engagerar sig i Hemvärnet, säger Jönsson.
De frivilliga, även pluton- och kompanicheferna som tränar på stridsskolan, har vanliga yrken därhemma.
De är it-konsulter och jurister. Någon är anställd vid Scania i Södertälje, en annan vid en bilverkstad i Östersund. De kommer från hela Sverige, från Hemvärnets 40 bataljoner. 22 000 svenskar ingår i styrkan.
Kriget i Ukraina påverkar frivilligsoldaternas sinnestämning.
– Jag har extra bra ordning på väskorna därhemma, säger Mikael Palmgren, till vardags tjänsteman vid regeringskansliet i Stockholm.
I Hemvärnet ingår Palmgren i Södertörnsbataljonen som vid en militär kris ska skydda bland annat hamnarna i Stockholms södra skärgård.
– Man höjer sin egen beredskap, säger Palmgren. Inom sex timmar ska vi kunna verka med en del av förbandet. Då har man inte tid att hålla på att leta efter kalsongerna.
– Eller en så enkel sak som att man inte sätter mobilen på tyst under ett jobbmöte, säger Mikael Jensen, chef för Partille insatskompani och till vardags projektledare inom it.
Kapten Thomas Skagerberg, skäggprydd lärare vid stridsskolan, säger att det är lätt att stimulera frivilligsoldaternas inlevelseförmåga.
– Det är bara att öppna tidningen. De blir påminda om att Hemvärnet faktiskt inte bara sysslar med översvämningar, stormar och bortsprungna barn. Det är sidogrejer. Detta är huvudsaken.
Förra fredagen satte soldaterna kurs mot Södertälje.
Nyss, i en av lektionssalarna på stridsskolan, hade kapten Jönsson målat upp ett scenario där en ”mystisk” antivaccindemonstration plötsligt drar till sig uppmärksamhet i Södertälje centrum.
När ordningsmakten koncentrerar sig på stökiga antivaccindemonstranter passar ”Jeltland” på att mixtra med Mälarbron vilket snabbt försvårar transporten av svenska soldater till Gotland.
– Ryssarna är väldigt bra på maskirovska, säger Jönsson i bilen på väg mot Södertälje.
Maskirovska innebär att vilseleda fienden i strid.
Två kommunala säkerhetschefer välkomnar Hemvärnet i Demokratin, en luftig sal i Södertälje kommunhus där fullmäktige brukar sammanträda.
Lärare Skagerberg uppmuntrar soldaterna att ställa ”krispiga” frågor till kommunföreträdarna.
För att kunna skydda vital infrastruktur i skarpt läge behöver Hemvärnet handfast information om till exempel kökskapaciteten i kommunhuset.
Alla frågor är inte lika krispiga.
– Det är fan frågestopp på dig, ryter Skagerberg muntert till en elev som inte håller sig till saken.
Vilka svenskar lämpar sig för Hemvärnet?
De som passerar Försvarsmaktens säkerhetsprövning. Processen som avgör huruvida en person kan antas vara lojal med Sveriges försvarsintressen och betros med vapen.
Säkerhetsprövningen av intressenter till Hemvärnet inleds med en djupintervju, som kan äga rum i den sökandes hem.
Skarpa frågor om privatekonomi, alkoholvanor, stresstålighet, depressioner, ens avtryck på internet, eventuell utlandstjänstgöring och familjemedlemmar med utländska medborgarskap avhandlas.
Intervjun formar ett underlag till Säkerhetspolisen (Säpo) som kan gå vidare med slagningar i belastnings- och misstankeregister.
– Det handlar inte bara om att undvika spioner, säger Thomas Skagerberg vid stridsskolan. Vi kan inte ha någon här med skeva värderingar. Står du upp för Sverige eller är du här för att lära dig militär verksamhet som du sedan tänker använda dig av i någon annan organisation?
Säkerhetsprövningen i dess nuvarande form är föremål för en politisk strid. Tidigare säkerhetsprövades en person inför mönstring eller repmånad. Sedan 2018 görs kontinuerliga säkerhetsprövningar med löpande slagningar i känsliga register av alla krigsplacerade svenska män och kvinnor mellan 19 och 47 år.
Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförvarspliktiga gentemot bland annat Försvarsmakten, anser att den återkommande granskningen är integritetskränkande.
– Vi vill inte ha några löpande riskkontroller som slentrianmässigt åläggs tiotusentals män och kvinnor varje år, säger Olof Wärmländer från Pliktrådet.
Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman instämmer.
– Säg att antalet värnpliktiga inom några år ligger på 10 000 personer om året – det skulle innebära att en kvarts miljon svenskar säkerhetsprövas kontinuerligt under 27 år av sina liv. En integritetskränkning som inte är proportionerlig. Inte ens under det Kalla kriget hade vi något som liknade det här systemet, säger Allan Widman.
Nu ligger Plikt- och prövningsverket lågt. I slutet av mars går remisstiden ut på en statlig utredning, Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga, som föreslår att systemet cementeras.
Utredningen föreslår visserligen att Försvarsmakten i framtiden blir ensam ansvarig myndighet för den uppföljande säkerhetsprövningen. Det skulle enligt utredningen innebära ett ökad skydd för den personliga integriteten, eftersom ”bara Försvarsmakten får del av integritetskänsliga uppgifter”. (Plikt- och prövningsverket skulle fråntas rätten att begära slagning i misstanke- och belastningsregistret.)
Men förslaget, skriver utredaren Margareta Bergström, förändrar inte ”huruvida säkerhetsprövningen ska pågå, och inte heller hur många personer som kan få del av uppgifterna i säkerhetsprövningen, och bedöms i den delen inte innebära någon förändring för skyddet av den personliga integriteten”.
Säkerhetsprövningen tycks inte hejda tillströmningen av sökande till Hemvärnet.
Viljan att ”bevara och skydda Sveriges oberoende och demokrati” väger tyngre. Åtminstone för pluton- och kompanicheferna på Hemvärnets stridsskola, som säger att populariteten förändrar bilden av Hemvärnet.
– Den gamla vedertagna bilden, med vadmalsbyxor och hötjuga, försvinner, säger Johanna Lönn, kundmottagare på en bilskadeverkad i Östersund och plutonchef för Fältjägarbataljonen.
