Det har bara gått några dagar sedan Ryssland attackerade Ukraina. Dag för dag har striderna eskalerat. Moderatledaren Ulf Kristersson är tyst en sekund innan han hittar orden för det ryska agerandet: total brutalitet.
– Bilderna och vittnesmålen är nästan svårt att ta in. Även om jag redan i torsdags morse hade en känsla av att det är precis det här som händer, så tar det ändå några dagar att helt inse vidden, säger han.
Omvärlden har under veckan kommit överens om en rad sanktioner mot Ryssland. Sent på lördagskvällen kom beskedet att EU, USA och Storbritannien enats om att utesluta flera ryska banker från betalsystemet Swift. Nya sanktioner ska också hindra ryska centralbanken från att få tillgång till internationella valutareserver.
Ju kraftfullare åtgärder, desto bättre, tycker M-ledaren.
– EU måste också ta fler steg från rysk gas och olja, säger han.
För att stötta Ukraina här och nu måste Sverige bidra till landets försvar, anser Moderaterna och flera andra riksdagspartier. Efter att regeringen initialt tvekat meddelade statsminister Magdalena Andersson, (S), i slutet av veckan att Försvarsmakten får i uppdrag att undersöka möjligheterna. Sverige deltog under fredagen i ett möte med flera andra länder om att skicka vapen till Ukraina. Något besked om Sverige ska tillhandahålla vapen har hittills inte kommit.
Ulf Kristersson anser att regeringen måste agera omedelbart.
– Beslut om att även Sverige ska bidra med vapen till Ukraina brådskar verkligen. Nu har även Tyskland ändrat sig och bidrar.
– Olika länder kan hjälpa till med olika saker och det måste synkroniseras. Allt detta har jag stor respekt för. Men den förfrågan som vi i praktiken fick för flera veckor sedan måste besvaras med ett ja. Jag samarbetar gärna med regeringen om hur vi bäst gör det.
Det ryska agerandet påverkar också Sverige men i vilken utsträckning är svårt att veta, säger Kristersson.
– Det enda man kan säga med säkerhet är att läget har förändrats rätt ordentligt, till det sämre.
Han lyfter varningen från ryska utrikesdepartementet om att allvarliga konsekvenser väntar både Sverige och Finland om länderna skulle ansluta till försvarsalliansen Nato.
– Man märker att det är skillnad mellan att vara med i Nato och inte. Det har vi vetat länge men nu ställs det på sin spets. Det är ett mycket sämre läge som kräver en helt ny syn på Ryssland. Och med en annan svensk och europeisk politik, där vi i princip inte har med Ryssland att göra så länge de agerar på det här sättet. Jag tycker att Sverige borde ha varit medlem i Nato redan. Jag tror att vi kommer att få en seriös diskussion kring frågan, både i Sverige och i Finland.
De senaste åren har fler svenskar blivit positivt inställda till ett medlemskap.
Men något tydligt och brett folkligt stöd ser inte ut att finnas, åtminstone inte i januari – månader innan den senaste händelseutvecklingen. Enligt DN/Ipsos mätning svarade 31 procent ja på frågan om Sverige borde ansöka om Nato-medlemskap, 36 procent svarade nej och 33 procent är osäkra. Det bekymrar inte moderatledaren.
– Jag tror att alla förstår allvaret i den frågan, den är inte längre hypotetisk eller akademisk. Det är en fråga på liv och död. Det kommer att ha betydelse. Men det jag säger här och nu är: låt oss göra som Finland. Låt oss vara tydliga med att dörren står helt öppen och att vi själva fattar de besluten. Vi tänker mycket på Ukraina nu, men i praktiken berör det här alla länder som som finns i Rysslands närhet och som inte är Nato-medlemmar.
M-ledaren pratar om en Nato-option. Något som avfärdats av utrikesminister Ann Linde, (S) eftersom det är oklart vad en sådan betyder. Och att ändra i Sveriges säkerhetspolitiska linje skulle sätta igång spekulationer och vara dåligt för den svenska säkerheten, menar hon.
Vad är egentligen skillnaden mellan en Nato-option och där vi befinner oss i dag: i ett fördjupat samarbete med Nato?
– Det betyder att man har det som ett seriöst alternativ. Det är rätt stor skillnad mot det regeringen har valt, att i princip säga att Sverige aldrig kommer att söka medlemskap. Det är olyckligt.
Formuleringen i årets utrikesdeklaration som presenterades tidigare i februari lyder: ”Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap.” Det är en ny formulering som inte funnits med någon gång tidigare under Socialdemokraternas regeringsinnehav sedan 2014.
Mot bakgrund av Rysslands anfall mot Ukraina har Sverige och Finland för första gången aktiverat möjligheten till ett fördjupat utbyte med Nato när det kommer till information, konsultationer och koordinerad verksamhet. Det är dock inget som ska betraktas som ett svenskt närmande, enligt regeringen.
Med tanke på den relation Sverige redan har med försvarsalliansen råder det ingen tvekan om var vi hör hemma, menar Kristersson.
– Det är ljusår från den gamla neutralitetspolitiken. Men vi har inte Natos beskydd om det skulle gå riktigt illa. Det är en rätt stor skillnad.
