Den ryska duman hade förberett texterna med erkännandet av utbrytarrepublikerna i ett par veckor, så när Putins besked kom på måndagskvällen var det ingen stor överraskning för Kjell Engelbrekt, expert på stormakts- och säkerhetspolitik på Försvarshögskolan.
– Jag har föreställt mig att han måste ha någon slags vinst att visa upp för hemmapubliken i synnerhet, men även för världen. Då var det här det mest möjliga utfallet, och att få till stånd ett införlivande av det här området i Ryssland, säger han.
Att de så kallade republikerna troligen införlivas i Ryssland beror på att de är så små att de inte kan bilda egna livskraftiga stater, menar han.
– Därför kan man tänka sig att ledarna där så småningom kommer att be om att få bli införlivade, säger Kjell Engelbrekt.
Alternativet är att Kreml bestämmer sig för att utvidga staternas territorium, vilket också öppnar för det värre scenariot. Putin kan bestämma sig för att invadera ett större område i östra Ukraina, kanske fram till floden Dnepr och ned mot Krim, genom staden Mariupol som har hamn vid Svarta havet.
– Det skulle i så fall kunna bli ett Rysslandsvänligt Öst-Ukraina, där man försäkrar sig om att dess regering inte sätter sig till motvärn mot ryska politiska och ekonomiska initiativ. Detta kan föreligga längre fram i planeringen.
Att Putin i sitt tal på måndagen hävdade att Ukraina historiskt inte är en naturlig statsbildning, gjorde att många frågade sig vad han egentligen har för planer, och vart Ryssland kommer att stanna.
– Det är inte första gången han uttalat det där, men det är första gången inför så stor publik. Det är klart att det gör att man blir orolig för hur Ryssland kommer att förhålla sig till Ukraina helt oavsett.
Det större scenariot skulle innebära ett regelrätt krig, något som Putin hittills har dragit sig för.
– Det finns ingen aptit på krig bland ryssarna. Det kan göra att han tvekar att gå längre och nöjer sig med det första scenariot, säger Kjell Engelbrekt.
