Det senaste året har styrräntan höjts dramatiskt, från en nollränta förra våren till rådande tre procent. Och fler räntehöjningar väntar under våren och sommaren, enligt SEB: senaste prognos. Banken förväntar sig att Riksbanken höjer med 50 punkter i april och ytterligare med 25 punkter i juni.
Vice riksbankschef Aino Bunges uttalande på en konferens under torsdagen, indikerar att styrräntan kommer att fortsätta höjas, rapporterar nyhetsbyrån TT.
– Genom att höja räntan minskar vi risken för att inflationsproblemen ska bli ännu värre och långvariga. En låg och stabil inflation är en förutsättning för en god utveckling i svensk ekonomi på sikt, säger Aino Bunge.
För hushåll med bunden ränta som snart löper ut och för de med rörlig ränta väcks frågan – är det bäst med bunden eller rörlig ränta nu?
Ekonomer som DN har pratat med är alla överens om att det är svårt att förutse ränteutvecklingen – men att det finns tydliga nackdelar med att binda räntan.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, är generellt en förespråkare av rörlig ränta, eftersom det ger en möjlighet att utnyttja konkurrenssituationen banker emellan.
– Jag tror att konkurrensen mellan banker förbättras nu. Det kommer finnas en större skillnad mellan lägsta och högsta räntan. Har man rörlig ränta kan man utnyttja det men med bunden ränta är du fast med din bank och kan inte förhandla, säger hon.
Av samma anledning rekommenderar hon inte att man delar upp lånet mellan rörligt och bundet.
– Om man har en del bundet blir man bakbunden och förlorar vapnet som är att kunna förhandla, säger Frida Bratt.
Hennes råd om hur man ska tänka kring lån har inte förändrats särskilt mycket av det nya ekonomiska läget.
– I många år har det lönat sig att ha rörliga lån och jag tycker fortfarande att det är det bästa. Det fanns ett kort fönster för något år sedan då det var lönsamt att binda. Men man måste ha respekt för människors oro och ekonomiska marginaler. Jag har en förståelse för att man binder trots att det egentligen är för sent att göra det, säger hon.
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, påpekar att det kan vara tryggt att binda en ränta om man riskerar att inte klarar ytterligare räntehöjningar.
– Det beror på hur stora lån du har, vilka marginaler du lever med och hur dina planer ser ut, säger Ingela Gabrielsson.
Om man planerar att flytta snart är bunden ränta ett sämre alternativ, enligt Ingela Gabrielsson. Låntagare behöver betala ränteskillnaden på bundna lån vid flytten – det kan bli dyrt.
När hushåll binder lånen, föreslår hon en kortare bindningstid. Annars riskerar låntagare fastna med rådande räntor långt efter att de gått ner.
– Om du tror att det är lägre räntor om ett eller två år, ska du kanske ha den bindningstiden. Jag tror inte att det är läge att binda i fem år, säger hon.
Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, tycker att ett uppdelat lån kan vara ett bra alternativ om ens ekonomiska marginaler är små. Fördelarna med att dela upp lånet och dess bindningstid är att man sprider ut riskerna. Om räntan går upp eller ner så blir det fördelaktigt för olika delar av lånet.
– Över tid brukar det vara fördelaktigt att ha rörlig ränta. Men det handlar om vilken ekonomi och riskvilja som man har, säger han.
Personer som bor i bostadsrätt bör också ta med bostadsrättsföreningens ekonomi när de betänker sina lån, enligt Artuto Arques. Skuldsatta bostadsrättsföreningar är mer räntekänsliga, vilket kan komma att påverka hushållets utgifter.
– Bostadsrättsföreningar i nyproducerade lägenheter brukar ha större skulder. Det är en del av dina potentiella kostnader som behöver finnas med i beräkningen, säger Arturo Arques.