”Det här är ingen räddningsaktion, det är ett sätt att säkra framtiden.” Mantrat om bolagets framåtblickar upprepades gång på gång när rapporten presenterades på tisdagen. Det gavs också en förklaring till att den släpptes tidigare än planerat – alla involverade i bolaget behöver förstå situationen.
Danska Sydbanks aktieanalyschef Jacob Pedersen säger att strategin att få ned skulderna och ta in mer kapital är vad som behövs för att bolaget ska hålla sig över ytan, men är tveksam till om det räcker.
– Det är rätt medicin men jag är inte säker på att dosen är tillräcklig, säger han.
För att SAS nya plan ska gå i lås behöver svenska staten gå in med mer pengar och de anställda behöver gå med på sämre villkor, enligt Jacob Pedersen. Han ser svårigheter.
– Mycket handlar om politik just nu. Det var lättare för SAS att få hjälp när en omedelbar konkurs hotade. Så är det inte nu, säger han och fortsätter:
– Men om du skulle fråga vad jag tror så tror jag att staten i slutändan kommer att skjuta till pengar.
Hur mycket pengar behövs från svenska staten för att SAS ska överleva?
– Jag vet inte hur mycket som behövs från svenska staten men det behövs 10-12 miljarder i cash för att företagets likviditetsmål ska uppnås, nu finns 3,4 miljarder.
När SAS rapporterar nästa gång i april väntar sig Jacob Pedersen mer information från företaget, både gällande dialogerna med regeringen och med fackförbunden.
SAS tredje största ägare, Wallenberg Investments, stödjer företagets nya plan:
”Vi står fullt bakom bolagets mycket utmanande men helt nödvändiga omställning som kommer kräva betydande insatser och stora eftergifter från bolagets alla intressenter såsom oss aktieägare, de anställda, finansiärer och leverantörer. Ett kraftigt omstöpt SAS har goda möjligheter att både bli uthålligt konkurrenskraftigt och dessutom världsledande inom den hållbara omställningen av flyget”, skriver Jacob Wallenberg i en kommentar.
Martin Lindgren, ordförande för SAS-sektionen på svensk pilotförening, anser inte att rapporten bidrar med några nyheter för fackförbundets medlemmar.
– Vi har på alla sätt försökt stötta företaget i den kris som har varit, men vi ser nu att SAS lämnar de uppsagda utanför och planerar för en framtid där man inte längre tar hand om sina anställda. Det skapar frustration, osäkerhet och en psykosocial arbetsmiljö som är under all kritik, säger Martin Lindgren.
Några tydliga besked om hur de anställda påverkas av SAS nya plan framgår inte. Martin Lindgren väntar sig besked inom några veckor.
– Jag tolkar det som att SAS-ledningen har en ambition att sänka villkoren för de anställda i företaget. Vi kan inte jobba mer än vi gör i dag. Vi jobbar redan på de yttersta gränserna för vad som är tillåtet.
För tillfället pågår inga förhandlingar mellan facket och SAS men i grund och botten handlar konflikten om respekt för den svenska modellen, enligt Martin Lindgren.
– SAS ledning har använt pandemin som en förevändning för att göra sig av med tusentals anställda. När verksamheten återvänder respekteras inte ingångna avtal, utan man försöker flytta jobb från en juridisk entitet till en annan. Det gör man genom att ingå avtal med andra parter som inte representerar SAS-piloter. Det kan vi aldrig acceptera, säger han.
Det nuvarande kollektivavtalet löper ut den sista mars. Innan dess behöver parterna komma överens om ett nytt avtal. Av planen framgår att det är mer bråttom än så, säger Martin Lindgren.
– Jag har väldigt svårt att se framför mig att vi ska komma överens eftersom vi står så långt ifrån varandra när det gäller grundläggande principer för hur man förhåller sig till sin personal.
Kan det bli aktuellt med en ny strejk?
– Ingenting kan uteslutas. Det är ett av verktygen som finns enligt den svenska modellen och svensk arbetsrätt – rätten att strejka. Jag kan inte uttala mig om huruvida det blir en strejk just nu, men förutsättningarna för att komma överens är inte särskilt bra.
Han är tveksam till ett statligt tillskott i nuläget.
– Jag hoppas att vi får en snabb förändring från SAS-ledningen och ytterst är det en plan som involverar alla intressenter som beskrivs. Man vill konvertera hybridobligationer till aktier vilket innebär att både den svenska och danska staten behöver skjuta till mer pengar. Jag har väldigt svårt att se framför mig att en socialdemokratisk regering ska skjuta till pengar till ett bolag där man inte respekterar den svenska modellen eller arbetstagares rättigheter ur ett globalt perspektiv heller, säger Martin Lindgren.
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) avböjer en intervju men skickar en skriftlig kommentar via sin pressekreterare:
”Vi kommer inte att kommentera eller spekulera i detta läge, det vore inte ansvarsfullt i ett publikt noterat bolag. Bolaget har precis presenterat en omfattande plan bestående av många olika komponenter,” säger han i kommentaren och fortsätter:
”Staten är en minoritetsägare och som en ansvarsfull ägare är det viktigt att göra en grundlig analys av innehållet i planen innan vi ger ytterligare kommentarer.”
